Loy Kratong

Enligt en av de populäraste legenderna så blev en buddistisk kung kär i en kvinna vars namn var Nopamas. Hon var lika vacker som hon var klok och hon hyllades kollektivt för sin enorma karaktär. Hon och kungen njöt av en enorm glädje tillsammans och så småningom så gifte de sig. Efter ett lycksaligt bröllop så startade förberedelserna för ett buddistisk firande. Även om Nopamas hade gift sig med buddistisk kung så förblev hon trogen till sin Brahmin religion. Hon dyrkade och tillbad sina egna gudar och andar enligt de föreskrifter som hennes familj lärt henne i ung ålder.

En av sederna i Brahmin religionen var att i slutet av året under fullmånen i den tolfte lunar månaden så skall folk förbereda passande offergåvor som man skall skänka till vattengudarna för att få syndernas förlåtelse. Framemot slutet av året när folk började fira så arrangerade Nopamas i hemlighet sina egna religiösa ritualer. Just i detta fall så gjorde hon små båtliknade blomster arrangemang som kallas ”krathong” och är gjorda av bananblad. Hon sydde ihop bladen och fäste ihop dem runt båten för dekoration. Sedan tog hon färsk frukt hon och skar dem så de liknade blommor. Sedan satte hon i hopa dem i mitten så det liknade en mast. Avslutningsvis så pryde hon den med parfymerade rökelsepinnar.

Starten på den tindrande festivalen

Dagen då firandet började så upptäckte kungen Nopamas hantverk. Hon blev rädd att han skulle bli rasande men han blev våldigt imponerad av hennes vackra hantverk. Han själv tände rökelserna och sjösatte den lilla båten i floden. Förundrad av det tindrande spektaklet så förklarade att nationens folk skulle utföra en liknande ritual och lovorda vatten gudarna årligen. Så gick det till när Loy Krathong festivalen blev en del av den thailändska kulturen.

En nationell högtid som har blivet en anledning till att festa på genom åren. Traditionen av Loy Krathong är starkast bland jordbrukare för deras levebröd kommer från vattnet. Liknande de metoder som beskrivs i historian om Nopamas så är Krathongs delikat skapad från bananblad i form av lotusblomman och smyckad med ljus och rökelser. Efter mörkrets inbrott så samlas folk på stränderna och sjösätter sina tillverkade ”krathongs”.

Att släppa ut en ”krathong” behöver inte bara vara en religiös ritual utan kan också ses som gest att inspirera lyckan och be om förlåtelse för sina missgärningar. Detta är tiden då man söker försoning för syndig släpphänthet. Ritualen har betydelse för alla. Myten säger att ett förälskat par skall släppa sina ”krathonger” tillsammans. Om ”krathongerna” flyter ut tillsammans så kommer förhållandet att bli detsamma men skulle krathongerna” flyta isär så kommer förhållandet också att ha ett liknande öde. Även om Thailand är en ganska romantisk nation så menar vissa på att de verkligen inte behöver några flytande lotusblommor som förutser hur deras förhållande skall gå.

Loy Krathong idag

För att få en tillökning av dessa flytande små båtar så försöker Loy Krathong ha en massa aktiviteter runt festivalen. På väg ner mot stranden möts folkmassorna av försäljare av ”krathonger”. Nere på stränderna så finner man skönhets parader, fyrverkerier, musik, dans, teater som alla bidrar till glädjen och den härliga atmosfären. Oftast så håller det på tills tidig morgon. Loy Krathong välkomnar andan av glädje.

Efter en hl enats festande så måste även den mest uthållige bege sig hemåt. Det som då återstår av Loy Krathong är att städa upp alla stränder och vattendrag. Millioner av krathongs måste plockas upp så man slipper miljö problem. På senare år så har statsförvaltning i Bangkok försökt att få folk att inte använd frigolit på krathongerna eftersom inte frigolit är nedbrytbart och farligt för fisk beståndet. Oroliga firande har svarat med att göra krathong botten i bröd i stället för att undvika detta problem. Lärare har börjat lära ut miljöns betydelse i myten och hur viktigt det är att värna om ”moder vatten” .